Artikel
Sömnproblem hos barn med adhd och autism: vad ni kan prova hemma, och hur ni pratar med skolan om trötta morgnar
Kvällar som drar ut. Ett barn som ligger vaket långt efter att huset har tystnat, eller som vaknar mitt i natten och inte kan somna om. Och sedan morgonen, när ingenting går och ni är sena igen.
Om det låter bekant är ni inte ensamma. 1177 skriver att sömnproblem är ganska vanliga hos barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som adhd eller autism. Här har vi samlat vad svenska vård- och kunskapskällor råder er att prova hemma, när det är dags att söka vård, och en del som sällan tas upp: hur ni pratar med skolan när natten följer med in i klassrummet.
Detta är inte medicinsk rådgivning. Kontakta alltid vårdpersonal.
Råden nedan kommer från 1177, Habilitering & Hälsa, Autismforum, Folkhälsomyndigheten, UMO, Attention och Läkemedelsverket, med länk till varje källa. Om ditt barn har kontakt med habilitering, BUP eller barnläkare: prata med dem om just ert barn.
Varför sömnen ofta krånglar vid adhd och autism
Autismforum, som drivs av Habilitering & Hälsa i Region Stockholm, beskriver att det ofta handlar om svårt att komma till ro och somna, att vakna flera gånger under natten eller att vakna tidigt. Sidan nämner också att överkänslighet för sinnesintryck som ljud, ljus eller hur sängen känns, och svårigheter med tidsuppfattning, kan bidra.
Habilitering & Hälsas tipsblad för föräldrar beskriver att många barn med adhd har svårare att varva ner och somna, sover oroligare och har svårare att komma upp på morgonen. Attention skriver att för lite och dålig sömn ökar de grundläggande symtomen på adhd.
Det betyder inte att ni har gjort fel. Det betyder att ert barn kan behöva mer hjälp än andra barn för att komma till ro.
Så kan sömnbrist märkas under dagen
Enligt 1177 kan barn som sovit för lite under en period bland annat:
- få svårt att lugna sina känslor
- bli ledsna, irriterade och rastlösa
- bli mer impulsiva och utagerande
- få sämre minne och koncentration
- få svårare att lära sig nya saker.
Flera av de sakerna liknar sådant som ert barn kanske redan har svårt med. Därför kan tröttheten vara lätt att missa, både hemma och i skolan. Vi återkommer till det längre ner.
1177 skriver också att du som förälder påverkas av barnets sömnbrist. Det är värt att ta på allvar.
Vad ni kan prova hemma
Välj en eller två saker att börja med. Allt på en gång brukar bli för mycket, för både barn och vuxna.
Dagsljus på dagen, dämpat ljus på kvällen
- 1177 skriver att dygnsrytmen styrs lättare hos barn som får mycket dagsljus, och att barn behöver röra på sig utomhus i dagsljus minst en timme varje dag.
- Habilitering & Hälsas tipsblad föreslår att fånga morgonljuset, till exempel genom att promenera till skolan när det går.
- Dämpa belysningen inomhus på kvällen. 1177 skriver "någon timme före läggdags", Habilitering & Hälsas tipsblad skriver 1–2 timmar.
Skärmar ut ur sovrummet
Folkhälsomyndigheten rekommenderar att lägga undan skärmar 30–60 minuter innan det är dags att sova, och att lämna mobil, surfplatta och liknande utanför sovrummet på natten. Ett tips därifrån är att använda en vanlig väckarklocka i stället för mobilen.
En kvällsrutin som är likadan varje kväll
Habilitering & Hälsa har en steg-för-steg-guide, Skapa en kvällsrutin. Några av råden:
- Rutinen bör ta ungefär 30–60 minuter.
- Involvera barnet i planeringen, på den nivå barnet klarar.
- Ta med moment som barnet redan förknippar med sänggående, som toalett, tandborstning och nattkläder, och sådant som lugnar, som dämpad belysning eller lugn musik.
- Om tandborstningen blir bråk, flytta den tidigare på kvällen. Undvik konflikter nära läggdags.
- Bildstöd kan hjälpa, så att ingen behöver hålla allt i huvudet.
- Räkna med minst tre veckor innan en ny rutin sitter. Vid autism kan det ta längre tid. Efter lov kan barnet behöva stöd för att komma igång igen.
Sovrummet och sängen
- 1177 och Habilitering & Hälsa beskriver ett sovrum som är mörkt, svalt och tyst. Tipsbladet nämner att en extra filt, öronproppar eller musik i bakgrunden kan hjälpa vissa barn. Det är individuellt.
- Sängen ska vara en trygg plats. 1177 skriver att det aldrig får vara ett straff att gå och lägga sig.
- Habilitering & Hälsas tipsblad föreslår samma tider för att gå upp och lägga sig hela veckan, utan stora ändringar på helger och lov.
För tonåringar
UMO har sömntips skrivna direkt till unga, till exempel att undvika koffein timmarna före sömn, sätta mobilen på nattläge och gå upp ur sängen en stund om man inte somnat efter en halvtimme. Det kan vara lättare för en tonåring att läsa själv än att höra samma sak från en förälder. UMO skriver också att man ska söka hjälp om man sovit dåligt i mer än två veckor, till exempel hos skolsköterskan, skolkuratorn, en ungdomsmottagning eller en vårdcentral.
Skriv en sömndagbok
Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation om sömnstörningar hos barn och ungdomar (riktad till vården, senast uppdaterad 11 april 2022) säger att sömnstörningar bör kartläggas med sömndagbok under 2–3 veckor.
En sömndagbok gör det lättare att se mönster, och den är ett bra underlag om ni söker vård. Anteckna till exempel:
- när barnet lägger sig och när hen somnar
- om och när hen vaknar under natten
- när hen går upp, både vardagar och helger
- hur morgonen och skoldagen blev, kort.
Den sista punkten är också ett bra underlag till skolan.
När ni ska söka vård
1177 skriver att du kan kontakta BVC, elevhälsan, en vårdcentral eller en barnläkarmottagning om barnet till exempel har sovit dåligt under en längre period eller har mycket besvärliga sömnproblem. Har ni redan kontakt med habilitering eller BUP kan ni ta upp sömnen där. Ring 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning.
Om melatonin
Många föräldrar undrar över melatonin. Det här säger Läkemedelsverket:
- Behandling utan läkemedel kommer först. Sömnråd och rutiner är förstahandsalternativet.
- Om det inte räcker kan vården överväga melatonin som tillägg, samtidigt som sömnråden fortsätter.
- Melatonin är godkänt för barn och ungdomar från 6 år med adhd och sömnsvårigheter när sömnråden inte har räckt.
- Effekterna på lång sikt är inte kända. Behandlingen ska därför utvärderas, och utsättningsförsök bör göras regelbundet.
Melatonin är ett läkemedel. Ge det inte på egen hand. Prata med barnets läkare. Vi skriver medvetet inga doser här.
Detta är inte medicinsk rådgivning. Kontakta alltid vårdpersonal.
Bron till skolan: när natten följer med in i klassrummet
Det här tar nästan ingen av sömnsidorna upp. Men för många familjer är det där det skaver mest: en natt med lite sömn blir en morgon med strid, och sedan en skoldag som börjar i underläge.
Så kan tröttheten se ut i skolan
Titta på listan från 1177 igen: svårt att lugna känslor, irritation, rastlöshet, impulsivitet, sämre koncentration. I klassrummet kan det lätt tolkas som ointresse, oro eller bråk, särskilt på förmiddagen. Skolan ser kanske inte att det hänger ihop med natten om ingen berättar det.
Du bestämmer vad du berättar
Du behöver inte dela någon diagnos, journal eller medicinering. Det räcker att beskriva vad som händer:
"Hon har svårt att somna och är ofta väldigt trött på morgonen. De dagar natten har varit dålig märker vi att det är svårare att komma i väg. Hur ser ni att hon har det på förmiddagen?"
Som reglerna ser ut hösten 2026 kan ett barns behov av extra anpassningar uppmärksammas bland annat genom uppgifter från vårdnadshavare, enligt Skolverket. Det du ser hemma är alltså relevant för skolan. En diagnos får aldrig vara ett villkor för stöd.
Frågor att ta upp på mötet
Välj de som passar er:
- "Hur är hen på första lektionen jämfört med efter lunch?"
- "Kan svåra moment, som prov, läggas senare på dagen när det går?"
- "Kan vi ha en kort kontakt på morgonen de dagar natten har varit dålig, till exempel ett sms eller en mening i lärplattformen?"
- "Finns det en lugn start eller en vuxen som tar emot de morgnar som är tunga?"
- "Kan skolsköterskan eller elevhälsan vara med, om tröttheten påverkar skoldagen?" 1177 nämner elevhälsan som en av dem man kan vända sig till vid långvariga sömnproblem.
Ta gärna med anteckningarna från sömndagboken. Två veckors korta noteringar säger ofta mer än en lång förklaring.
Efter mötet
Skicka ett kort mejl samma dag med det ni kom överens om, vem som gör vad och när ni följer upp. Då har ni samma bild, och det finns skriftligt.
Reglerna om extra anpassningar ändras den 1 juli 2028. Fram till dess gäller dagens regler. Läs mer i vår artikel Extra anpassningar tas bort 2028: vad gäller för ditt barn nu?
Om du själv är slut
Sömnlösa nätter drabbar hela familjen. Du behöver inte lösa allt på en gång, och du behöver inte göra det ensam. Det är helt rimligt att be om hjälp för din egen skull också, till exempel på din vårdcentral.
Vanliga frågor
Är sömnproblem vanliga hos barn med adhd eller autism?
Ja. 1177 skriver att sömnproblem är ganska vanliga hos barn med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som adhd eller autism. Autismforum beskriver att det ofta handlar om svårt att somna, att vakna under natten eller att vakna tidigt.
Hur länge ska vi prova en ny kvällsrutin?
Habilitering & Hälsa skriver att det behövs ungefär tre veckor för att etablera en ny daglig rutin, och att det kan ta längre tid vid autism.
Vad är en sömndagbok och hur länge ska vi föra den?
Anteckningar om när barnet lägger sig, somnar, vaknar och går upp, vardagar och helger. Läkemedelsverkets behandlingsrekommendation säger att sömnstörningar hos barn bör kartläggas med sömndagbok under 2–3 veckor.
Kan vi ge vårt barn melatonin?
Melatonin är ett läkemedel och ska bara användas efter kontakt med barnets läkare. Enligt Läkemedelsverket kommer behandling utan läkemedel först. Om den inte räcker kan läkaren överväga melatonin som tillägg.
När ska vi söka vård för barnets sömn?
Enligt 1177 om barnet har sovit dåligt under en längre period eller har mycket besvärliga sömnproblem. Du kan vända dig till BVC, elevhälsan, en vårdcentral eller en barnläkarmottagning, eller till habilitering eller BUP om ni redan har kontakt där.
Ska jag berätta för skolan att mitt barn sover dåligt?
Det bestämmer du. Om tröttheten påverkar skoldagen kan det hjälpa skolan att förstå vad som händer. Du kan beskriva hur morgnarna ser ut utan att dela någon diagnos eller journaluppgift.
Läs mer hos oss
- Sömn: kontrollerade resurser
- 1177: Sömnbesvär hos barn
- 1177: Barns sömn
- Attention: Ta hand om din hälsa (mat, sömn och träning)
- Autismforum: Sömn vid autism
- Läkemedelsverket: Behandling av sömnstörningar hos barn och ungdomar
Om du vill ha frågorna till skolan framför dig på mötet finns de i vår checklista inför mötet med skolan.
Källor
- 1177: Sömnbesvär hos barn. Läst 26 oktober 2026.
- Habilitering & Hälsa, Region Stockholm: Skapa en kvällsrutin steg för steg och Föräldratips för bättre sömn hos barn (tipsblad från Adhd-center, daterat 2021 på sidan).
- Autismforum (Habilitering & Hälsa): Sömn vid autism (publicerad 2019).
- Läkemedelsverket: Behandling av sömnstörningar hos barn och ungdomar – behandlingsrekommendation (publicerad 2014, senast uppdaterad 11 april 2022).
- Folkhälsomyndigheten: Skärmar och sömn.
- UMO: Sömntips – så somnar du lättare och Sömnproblem – vad beror det på?
- Riksförbundet Attention: Ta hand om din hälsa.
- Skolverket: Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram (senast uppdaterad 23 september 2026).
Om du behöver prata med någon
- Mind Föräldralinjen: 020-85 20 00, anonymt och kostnadsfritt för dig som är orolig för ett barn. Kontrollera aktuella öppettider på mind.se.
- Attentions NPF-linje: attention.se/npf-linjen. Kontrollera öppettiderna på sidan.
- 1177: ring 1177 för sjukvårdsrådgivning.
- Vid akut fara: ring 112.
Detta är inte medicinsk rådgivning. Kontakta alltid vårdpersonal.
Detta är inte medicinsk rådgivning. Kontakta alltid vårdpersonal.