Hoppa till innehållet

Vilka resurser finns för föräldrar till barn med NPF?

Den här sidan samlar 80 kontrollerade resurser för dig som är förälder till ett barn eller en tonåring med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), till exempel adhd eller autism. Resurserna kommer främst från svenska myndigheter, vården och patient- och anhörigföreningar. Varje länk kontrollerades senast 19 oktober 2026. Ingen resurs är sponsrad, och vi har inga affiliatelänkar.

Så använder du katalogen: välj ålder, utmaning, kategori eller region, eller sök på ord. Varje resurs har en kort beskrivning, en förklaring av varför den kan hjälpa, ålder (0–5, 6–12, 13–18 eller alla), vilken utmaning den handlar om (sömn, mat, skola, känsel, socialt, hemmasittare, övrigt) och region. ”Hemmasittare” betyder problematisk skolfrånvaro, alltså att barnet inte orkar eller klarar av att gå till skolan. Forskning tyder på att det är betydligt vanligare hos barn med NPF, till exempel autism. De flesta resurser gäller i hela Sverige och är märkta så. Habilitering och BUP organiseras av varje region, så under vård och utredning finns en sökväg via 1177 som fungerar i alla regioner och direktlänkar för flera regioner. Utan JavaScript visas hela listan.

Bläddra per kategori

Filtrera och sök
Ålder
Utmaning
Region
Kategori

Standardläget visar alla regioner. Resurser märkta Hela Sverige gäller i hela landet och syns även när du väljer en region. Resurser märkta ”alla åldrar” syns oavsett åldersfilter. Filtret körs i webbläsaren.

Visar 80 resurser. Utan JavaScript visas hela listan.

Vanliga frågor

Hur väljer ni vilka resurser som är med?

Vi tar i första hand med svenska myndigheter, vården och etablerade föreningar, plus ett fåtal böcker, verktyg och studier som går att källgranska. Varje länk öppnas och läses. Sponsorer påverkar inte vilka rader som ligger i katalogen.

Gäller resurserna i hela Sverige?

De flesta gäller i hela Sverige och är märkta Hela Sverige. Habilitering och BUP organiseras av varje region. Katalogen har direktlänkar för flera regioner, och föräldrar i alla regioner kan hitta sin mottagning via 1177 Hitta vård.

Källa: 1177 Hitta vård (öppnas i ny flik)

Måste mitt barn ha en diagnos för att få stöd i skolan?

Nej. Enligt Skolverket får en diagnos aldrig vara ett villkor för extra anpassningar eller särskilt stöd. Det som avgör är om barnet riskerar att inte nå kunskapskraven, eller har andra svårigheter i skolsituationen.

Källa: Skolverket (öppnas i ny flik)

Vad kan jag göra om mitt barn med NPF inte orkar gå till skolan?

Kontakta skolan tidigt, till exempel mentorn eller elevhälsan, och skriv ner vad som sägs och bestäms. Hemma kan du lyssna utan att pressa, hjälpa barnet med sömn, mat och rörelse och ibland prova små steg, som att följa med på morgonen eller ta en lektion i taget. Skolan ska utreda frånvaron och ge det stöd som behövs. Om hjälpen dröjer vänder du dig till rektorn, sedan till huvudmannen och därefter till Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet.

Källa: 1177 om skolfrånvaro (öppnas i ny flik)

Måste skolan utreda mitt barns frånvaro?

Ja. Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn se till att frånvaron utreds skyndsamt, om det inte är obehövligt. Det gäller även giltig frånvaro, till exempel upprepade sjukanmälningar. I grundskolan ska utredningen göras i samråd med eleven, vårdnadshavarna och elevhälsan. Om förutsättningarna finns ska skolan också inleda en utredning om särskilt stöd.

Källa: Skolverket om frånvaro (öppnas i ny flik)

Hjälper omega-3 eller specialkost mot adhd?

En Cochrane-översikt från 2023, med 37 studier, fann att fleromättade fettsyror inte gav någon skillnad mot placebo i föräldraskattade adhd-symtom. Prata alltid med barnets läkare innan du provar kost eller tillskott. Den här sidan rekommenderar inga behandlingar.

Källa: Cochrane (öppnas i ny flik)

Senast granskad · Redaktionen, Vardagsbryggan