Hoppa till innehållet

Hur använder jag de här sidorna i ett möte med skolan?

Ta med en källa, inte en hög. Skolverkets frågor och svar räcker ofta för att prata om extra anpassningar, särskilt stöd och överklagande. De andra sidorna fördjupar: SPSM om lärmiljö, Attention om föräldrarnas situation och skolfrånvaro, habiliteringen om NPF i skolan och BEO om kränkningar.

En kort ordning inför mötet

  • Läs Skolverkets avsnitt om att diagnos inte får vara ett villkor.
  • Skriv vilka extra anpassningar ni redan ser, och vilka som saknas.
  • Fråga om särskilt stöd har anmälts till rektorn om anpassningarna inte räcker.
  • Kom ihåg treveckorsfristen om ett åtgärdsprogram, eller ett nej till ett sådant, ska överklagas.

Vilka resurser passar här?

Det finns 13 resurser i katalogen för det här urvalet.

Vanliga frågor

Måste mitt barn ha en diagnos för att få stöd i skolan?

Nej. Enligt Skolverket får en diagnos aldrig vara ett villkor för extra anpassningar eller särskilt stöd. Det som avgör är om barnet riskerar att inte nå kunskapskraven, eller har andra svårigheter i skolsituationen.

Källa: Skolverket (öppnas i ny flik)

Vad är skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd?

Extra anpassningar är mindre ingripande stöd som lärare kan ge inom den vanliga undervisningen, utan formellt beslut. Särskilt stöd är mer ingripande, beslutas av rektorn och skrivs in i ett åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram, eller ett beslut om att inte upprätta ett, kan överklagas inom tre veckor.

Källa: Skolverket (öppnas i ny flik)

Vad kan jag göra om kön till BUP eller utredning är lång?

Läs om vårdgarantin på 1177 och fråga din region vad som gäller just nu. Stöd i skolan kan ges utan att ni väntar på en diagnos. Fråga därför skolan och elevhälsan om anpassningar redan nu.

Källa: 1177 om vårdgarantin (öppnas i ny flik)

Vill du läsa vidare?

Senast granskad · Redaktionen, Vardagsbryggan