Hoppa till innehållet

Hur kan vi stötta socialt samspel utan att pressa barnet?

Socialt samspel kan vara tröttande när man läser andra människor långsamt, eller när impulsiviteten gör att konflikter kommer fort. Målet är inte att barnet ska bli mer som alla andra, utan att hitta sammanhang där det får vara sig själv och ändå ha någon att vara med.

Varför blir raster och fritid ofta det svåraste?

Lektionen har en vuxen och en uppgift. Rasten har inget av det. För en del barn är det den mest krävande delen av dagen. Samma sak gäller kalas, föreningsliv och syskonens kompisar. Attention skriver om fritidsaktiviteter som kan ge vänskap utan att hela tillvaron blir ett socialt projekt.

Vad kan vi prova?

  • En kompis och en tydlig aktivitet räcker längre än en stor grupp.
  • Välj fritid utifrån barnets intresse, inte utifrån vad jämnåriga borde gilla.
  • Förbered övergångar: vem som kommer, hur länge det pågår och hur man får gå därifrån.
  • I konflikter hemma: sänk rösten och kraven först. Böckerna om lågaffektivt bemötande och samarbete beskriver hur, utan att lova en metod som passar alla.

När är det mer än en vanlig konflikt?

Om barnet blir utsatt, rädd eller slutar gå till skolan är det en sak för skolan och, om det behövs, Barn- och elevombudet. Social träning som barnet inte har valt kan göra mer skada än nytta. Fråga barnet, på ett sätt som passar, vad som är jobbigt och vad som är okej.

Vilka resurser passar här?

Det finns 8 resurser i katalogen för det här urvalet.

Vanliga frågor

Måste mitt barn träna på sociala situationer?

Nej. Ett bättre mål är ofta ett sammanhang där barnet får vara sig själv och ändå ha någon att vara med, till exempel en fritidsaktivitet som utgår från ett intresse. Press att ”öva socialt” varje rast kan göra skoldagen tyngre.

Vad är skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd?

Extra anpassningar är mindre ingripande stöd som lärare kan ge inom den vanliga undervisningen, utan formellt beslut. Särskilt stöd är mer ingripande, beslutas av rektorn och skrivs in i ett åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram, eller ett beslut om att inte upprätta ett, kan överklagas inom tre veckor.

Källa: Skolverket (öppnas i ny flik)

Vem kan jag prata med när det känns tungt som förälder?

Mind Föräldralinjen, 020-85 20 00, och Bris vuxentelefon om barn, 077-150 50 50, är anonyma stödlinjer för vuxna. Öppettiderna är begränsade, så kontrollera dem på respektive sida. Vid akut fara: ring 112.

Källa: Mind Föräldralinjen (öppnas i ny flik)

Vill du läsa vidare?

Senast granskad · Redaktionen, Vardagsbryggan