Vilket stöd kan skolan ge ett barn med NPF, även utan diagnos?
En diagnos får aldrig vara ett villkor för extra anpassningar eller särskilt stöd. Skolan ska utgå från barnets behov i klassrummet, på rasten och i övergångarna. Här är de sidor vi själva använder inför möten: Skolverket, SPSM, Attention och Barn- och elevombudet.
Vad är skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd?
Extra anpassningar är sådant läraren kan göra inom den vanliga undervisningen, till exempel en tydlig dagordning, en paus eller en plats med färre intryck. Det kräver inget formellt beslut. Särskilt stöd är mer ingripande. Det beslutas av rektorn och skrivs in i ett åtgärdsprogram.
Ett beslut om åtgärdsprogram, eller om att inte upprätta ett, kan överklagas inom tre veckor. Skolverkets frågor och svar anger lagstödet, så att du kan använda samma ord som skolan.
Vad kan jag säga om skolan vill vänta på utredningen?
Du kan be skolan beskriva vilka extra anpassningar som görs i dag och hur de följs upp. Om de inte räcker frågar du om behovet av särskilt stöd har anmälts till rektorn. Kö till BUP ändrar inte skolans ansvar.
Inför mötet: skriv tre konkreta situationer, till exempel morgonsamlingen, rasten eller läxan, och vad som brukar hjälpa hemma. SPSM:s rådgivare kan också svara på frågor utan att ni går via skolan.
När räcker inte dialogen?
Om barnet blir kränkt, eller om skolan inte utreder frånvaro som beror på att kraven är för höga, finns Barn- och elevombudet hos Skolinspektionen. Attention har dessutom skrivit om problematisk skolfrånvaro ur ett föräldrperspektiv: frånvaro är ofta en signal om obalans, inte en attityd.
Vilka resurser passar här?
Det finns 24 resurser i katalogen för det här urvalet.
Skolverket – Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
Skolverkets samlade frågor och svar om regelverket för extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Här framgår bland annat att en diagnos aldrig får vara ett villkor för stöd.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Skola
- Hemmasittare & skolfrånvaro
SPSM – Fråga en rådgivare
Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) låter vårdnadshavare och skolpersonal ställa frågor till specialpedagogiska rådgivare.
- Hela Sverige
- Alla åldrar
- Skola
- Hemmasittare & skolfrånvaro
SPSM – Adhd
SPSM:s kunskapssida om adhd i förskola och skola.
- Hela Sverige
- Alla åldrar
- Skola
SPSM – Autism
SPSM:s kunskapssida om autism i förskola och skola.
Attention – I skolan: för föräldrarna
Riksförbundet Attentions information till föräldrar om skolan när barnet har NPF.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Skola
- Hemmasittare & skolfrånvaro
Attention – Problematisk skolfrånvaro
Attentions temasida om problematisk skolfrånvaro hos barn och unga med NPF.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Skola
- Socialt
- Hemmasittare & skolfrånvaro
SPSM – Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
Specialpedagogiska skolmyndighetens samlade sida om NPF i förskola och skola: vilka svårigheter NPF kan innebära och hur lärmiljö och undervisning kan anpassas, till exempel med tydliggörande pedagogik och visuellt stöd.
- Hela Sverige
- 0–5 år
- 6–12 år
- 13–18 år
- Skola
- Känsel
- Hemmasittare & skolfrånvaro
Barn- och elevombudet (BEO) – Kränkande behandling
BEO, som är en del av Skolinspektionen, informerar om vad skolan och huvudmannen måste göra vid kränkande behandling.
- Hela Sverige
- Alla åldrar
- Skola
- Socialt
- Hemmasittare & skolfrånvaro
SPSM – Tydliggörande pedagogik
SPSM förklarar tydliggörande pedagogik med nio frågor som varje aktivitet bör ge svar på (vad, var, med vem, hur länge, vad händer sedan …), med exempel från förskola, årskurs 4 och årskurs 9.
- Hela Sverige
- 0–5 år
- 6–12 år
- 13–18 år
- Skola
1177 – Skolfrånvaro
1177:s guide till dig som vuxen när ett barn inte går till skolan: vanliga orsaker, vad du kan göra hemma, vad skolan ska göra och vart du vänder dig om hjälpen dröjer.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Hemmasittare & skolfrånvaro
- Skola
SPSM – Skolfrånvaro och skolnärvaro
Specialpedagogiska skolmyndigheten om varför frånvaro sällan har en enda orsak, hur skolan kan främja närvaro på flera nivåer, hur en frånvaroutredning går till och varför samverkan med vårdnadshavare, elevhälsa, socialtjänst och vård spelar roll.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Hemmasittare & skolfrånvaro
- Skola
Skolverket och Socialstyrelsen – Samverkan mellan skola och socialtjänst kring skolfrånvaro
Skolverkets sida om skolsociala team och det gemensamma stödmaterialet ”Att arbeta tillsammans kring skolfrånvaro” från Skolverket och Socialstyrelsen.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Hemmasittare & skolfrånvaro
- Skola
Autism Sverige – Förebygga skolfrånvaro
Fem tips till skolan om att förebygga frånvaro hos elever med autism och stödja återgång efter lång frånvaro: analysera tidigt, gör en plan och följ den, skapa individuella lösningar, ha stödet på plats och glöm inte rasten och fritids. Här finns också en filmad föreläsning.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Hemmasittare & skolfrånvaro
- Skola
- Känsel
Försäkringskassan – Kontaktdagar
Föräldrar till barn under 16 år som omfattas av LSS kan få ersättning för 10 kontaktdagar per barn och år, t.ex. för skolbesök eller föräldrautbildning.
- Hela Sverige
- 0–5 år
- 6–12 år
- 13–18 år
- Skola
Skolverket – Frånvaro i skolan (rektorns skyldighet att utreda)
Frågor och svar om regelverket. Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn se till att frånvaron utreds skyndsamt, även när den är giltig, till exempel vid upprepade sjukanmälningar. I grundskolan ska utredningen göras i samråd med elev, vårdnadshavare och elevhälsan.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Hemmasittare & skolfrånvaro
- Skola
Skolinspektionen och BEO – Lämna information om brister i skolan
Så går du till väga om skolan inte ger det stöd ditt barn behöver. Börja med skolan, lämna sedan klagomål till huvudmannen och informera därefter Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet via webbformulär.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Hemmasittare & skolfrånvaro
- Skola
Skolinspektionen – Omfattande frånvaro (kvalitetsgranskning 2016)
Granskning av elva skolor. Den visar att frånvaro ofta tas på allvar för sent, att orsakerna inte utreds, att elevhälsan sällan används fullt ut och att vårdnadshavare ofta får ta ett samordningsansvar som egentligen ligger på skolan och huvudmannen. Rapporten är från 2016.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Hemmasittare & skolfrånvaro
- Skola
SPSM – Måltidsmiljö för barn och elever med NPF
Tips från SPSM, framtagna tillsammans med Livsmedelsverket, om hur förskola och skola kan anpassa meny, matsal och ljudmiljö för barn med autism och adhd.
Explosiva barn – Ross W. Greene (Studentlitteratur)
Bok om barn som har svårt att tåla motgångar och förändringar och hur vuxna kan lösa problem tillsammans med barnet.
Legimus – talböcker från Myndigheten för tillgängliga medier
Legimus är Myndigheten för tillgängliga mediers bibliotek med talböcker och andra tillgängliga medier.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Skola
1177 – Hjälpmedel för kognition och kommunikation
Information om kognitiva hjälpmedel, som tidshjälpmedel och planeringsstöd, och hur man kan få dem förskrivna.
Tiimo – visuell planeringsapp (engelska)
App för visuell planering som marknadsförs för neurodivergenta användare.
Hemmasittande elever och vägen tillbaka – Friberg, Sundberg Lax, Palmér m.fl. (Columbus)
Praktisk handbok om insatser vid långvarig skolfrånvaro från författare med erfarenhet från Magelungen: orsaker, kartläggning, samverkan och vägen tillbaka steg för steg. Tidigare utgiven som ”Hemmasittare och vägen tillbaka”.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Hemmasittare & skolfrånvaro
- Skola
Attention – Vägen tillbaka: till dig som förälder
Filmer och material från Attentions projekt Vägen tillbaka för föräldrar till barn i problematisk skolfrånvaro. Här finns föräldrar som berättar, en film om utmattning hos barn och unga med en barnpsykiater, en ordlista med vanliga begrepp i skolan och filmer om gymnasievalet.
- Hela Sverige
- 6–12 år
- 13–18 år
- Hemmasittare & skolfrånvaro
- Skola
Vanliga frågor
Måste mitt barn ha en diagnos för att få stöd i skolan?
Nej. Enligt Skolverket får en diagnos aldrig vara ett villkor för extra anpassningar eller särskilt stöd. Det som avgör är om barnet riskerar att inte nå kunskapskraven, eller har andra svårigheter i skolsituationen.
Vad är skillnaden mellan extra anpassningar och särskilt stöd?
Extra anpassningar är mindre ingripande stöd som lärare kan ge inom den vanliga undervisningen, utan formellt beslut. Särskilt stöd är mer ingripande, beslutas av rektorn och skrivs in i ett åtgärdsprogram. Ett åtgärdsprogram, eller ett beslut om att inte upprätta ett, kan överklagas inom tre veckor.
Vad kan jag göra om kön till BUP eller utredning är lång?
Läs om vårdgarantin på 1177 och fråga din region vad som gäller just nu. Stöd i skolan kan ges utan att ni väntar på en diagnos. Fråga därför skolan och elevhälsan om anpassningar redan nu.