Hoppa till innehållet

Vad kan vi göra när ett barn med NPF inte kommer till skolan?

Många söker på hemmasittare när barnet slutar gå till skolan. Ordet beskriver en situation, inte ett val eller en trotsighet. Oftare har kraven, intrycken eller otydligheten blivit för stora. Skolan har fortfarande ett ansvar, även innan en utredning är klar.

Varför slutar en del barn att gå till skolan?

En dag med för höga krav syns inte alltid i klassrummet. Den kan märkas på morgonen: magont, låsning i hallen, eller ett barn som inte kommer ur sängen. Vid adhd och autism kan orsaken vara sinnesintryck, sociala krav, otydliga övergångar eller en rast utan vuxen. Attention beskriver problematisk skolfrånvaro som en signal om obalans mellan krav och förmåga, inte som en attityd.

En diagnos får aldrig vara ett villkor för extra anpassningar eller särskilt stöd. Kö till BUP ändrar inte skolans ansvar.

Vad kan vi göra den här veckan?

  • Hör av dig till mentor eller rektor tidigt, medan frånvaron fortfarande är kort.
  • Be skolan skriva ner vilka anpassningar som redan görs, och hur de följs upp.
  • Beskriv tre konkreta situationer: morgonen hemma, ankomsten och den stund då det brukar brista.
  • Fråga vad som kan göra en kortare dag eller en lugnare ingång möjlig, i stället för att kräva en hel dag på en gång.
  • SPSM:s rådgivare kan svara på frågor om skolsituationen utan att ni går via skolan.

När räcker inte samtalet med skolan?

Om barnet blir kränkt, eller om skolan inte utreder frånvaro som beror på att kraven är för höga, finns Barn- och elevombudet hos Skolinspektionen. Samma lagstöd som för annat stöd i skolan gäller här: Skolverkets frågor och svar om extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Vid akut fara: ring 112. Den här sidan ger inga råd om att pressa ett barn tillbaka till skolan.

Vilka resurser passar här?

Det finns 22 resurser i katalogen för det här urvalet.

Vanliga frågor

Vad kan jag göra om mitt barn med NPF inte orkar gå till skolan?

Kontakta skolan tidigt, till exempel mentorn eller elevhälsan, och skriv ner vad som sägs och bestäms. Hemma kan du lyssna utan att pressa, hjälpa barnet med sömn, mat och rörelse och ibland prova små steg, som att följa med på morgonen eller ta en lektion i taget. Skolan ska utreda frånvaron och ge det stöd som behövs. Om hjälpen dröjer vänder du dig till rektorn, sedan till huvudmannen och därefter till Skolinspektionen eller Barn- och elevombudet.

Källa: 1177 om skolfrånvaro (öppnas i ny flik)

Måste skolan utreda mitt barns frånvaro?

Ja. Vid upprepad eller längre frånvaro ska rektorn se till att frånvaron utreds skyndsamt, om det inte är obehövligt. Det gäller även giltig frånvaro, till exempel upprepade sjukanmälningar. I grundskolan ska utredningen göras i samråd med eleven, vårdnadshavarna och elevhälsan. Om förutsättningarna finns ska skolan också inleda en utredning om särskilt stöd.

Källa: Skolverket om frånvaro (öppnas i ny flik)

Måste mitt barn ha en diagnos för att få stöd i skolan?

Nej. Enligt Skolverket får en diagnos aldrig vara ett villkor för extra anpassningar eller särskilt stöd. Det som avgör är om barnet riskerar att inte nå kunskapskraven, eller har andra svårigheter i skolsituationen.

Källa: Skolverket (öppnas i ny flik)

Vill du läsa vidare?

Senast granskad · Redaktionen, Vardagsbryggan